Nya ägardirektiv för Höganäshem

Istället för att börja med att svara på frågorna vad vi som ägare vill med vårt bostadsbolag, valde majoriteten att enbart fokusera på ekonomiska nyckeltal.
Nyckeltal som faktiskt drar åt svångremmen rejält på Höganäshem…

Vi ville se en lättnad och en förlängd upptrappning av kraven på vårt bostadsbolag istället.

Framförallt ville vi att vi skulle börja med visioner och mål.

Här kan ni läsa delar av Arne Gunnarssons anförande i fullmäktige den 19 december 2024:

AB Höganäshems tidigare styrelse har sedan drygt två år tillbaka, i skrivelser,
efterfrågat en revidering av det tio år gamla ägardirektivet för bolaget. Arbetet med
översynen har (enligt uppgift) pågått sedan i våras men först nu har ett förslag
stressats fram till beslut före årsskiftet.
Tyvärr måste vi konstatera att det förslag som vi idag ska ta ställning till är både
ofullständigt och bristfälligt. Av ägardirektivet bör framgå vad ägaren vill med
bolaget, vilken nytta bolaget förväntas tillföra kommunen och dess invånare. Varför
ska kommunen äga AB Höganäshem? Vilka mål för bolaget har kommunen på 5, 10
och kanske 20 års sikt? På vilket sätt skapar kommunen nytta och värde för
invånarna genom att äga bolaget?
Centrala delar i ett ägardirektiv alltså. Och naturligtvis självklara utgångspunkter och
förutsättningar för bolagsledningens möjligheter att optimalt driva och utveckla
bolaget i enlighet med ägarens intentioner och mål.

Direktavkastningskravet:
För bostadsbolaget innebär det föreslagna direktavkastningskravet att bolaget
kommer att tvingas senarelägga planerat underhåll och sälja fastigheter för att nå
upp till förslagets direktavkastningskrav. Det är inte åtgärder som långsiktigt skapar
värde för kommunens invånare.

Räntetäckningsgradskravet:
För att nå de höjda resultatkraven är det kostnaderna som måste minskas. De
kostnadsreduceringar som förslaget kommer att kräva måste i huvudsak uppnås
genom senareläggning av planerat underhåll i storleksordningen 10 Mnkr per år.
Detta riskerar att leda till ökat akut (oplanerat) underhåll och därmed fördyringar.
Servicen till hyresgästerna blir sämre vilket påverkar intresset för bolagets lägenheter
(NKI) och leder till ökade vakanser. I slutänden riskerar detta att påverka
fastighetsvärdena negativt, dvs kapitalförstöring för kommuninvånarna.

Liberalerna yrkade att
– måltalet för direktavkastningen sänks med en halv procentenhet till 3,25%.
Det innebär för budgetåret 2025 ett direktavkastningskrav om ca 71 Mnkr, alltså ett
höjt direktavkastningskrav jämfört med bolagets resultatprognos för 2024 med 8
Mnkr eller 13%.
Vi yrkade vidare att
– förslagets krav på räntetäckningsgrad för budgetåret 2025, 2,25%, ska gälla även
för räkenskapsåret 2026 för att därefter vara fullt infasat enligt förslagets 2,5%
först räkenskapsåret 2027.
Vi yrkade också att
Kommunfullmäktige ger kommunledningskontoret i uppdrag att komplettera
ägardirektivet med övergripande syfte, inriktning och långsiktiga mål för kommunens
ägande.

Läs också gärna Arne Gunnarssons insändare i HD 18/1-25.